HVL-logoBiblioteket: Pensumlistearkiv for HSH

Delesymbol

Frå pensumlistearkivet til tidlegare Høgskolen Stord/Haugesund:

Pensumliste for
Master Kreative fag og læreprosessar: Musikk

Avdeling for lærarutdanning og kulturfag
Studieperiode: 2017-2018

Pensumlistene vert produserte av biblioteket. Spørsmål kan rettast til bibstord.hsh@hvl.no

OBS! Denne pensumlista inneheld lenker til adgangsbegrensa artiklar/dokument i fulltekst. For å få tilgang til desse heime må du logga deg på HSH-nettverket via tenesta Tilgang heimefrå.

MACREL-MU01 og MACREL-MU02

2016-pensum: sjå pensumlist-arkivet

Bourriaud, N. (2007). Relasjonell estetikk. Oslo: Pax.
Pensum: kapittel I.

Bowman, W., & Powell., K (2007). The body in a state of music. I L. Bresler (Red.), International Handbook of Research in Arts Education, vol. II, (s. 1087-1106). Dordrecht: Springer. Også tilgjengeleg som e-bok frå Springer. (I kompendium)

Burnard, P. (2012). Musical creativities in practice. Oxford: Oxford University press.
Pensum: s. 7-43 og s. 213-263.

Camlin, D. A. (2016). Music in three dimensions. (Doktoravhandling). University of Sunderland.
Hentet fra
https://static1.squarespace.com/static/52be7549e4b0697bbec
8a1bd/t/56e43f1737013b50c084a89e/1457798946177/Dave+
Camlin+PDC501+Doctoral+Report.pdf
.
Pensum: Literature review, s. 27-52.

Espeland, M. (2010). A century of music listening in schools: Toward practices resonating with cultural psychology? I M. S. Barrett (Ed.), A cultural psychology of music education (s. 143-178). Oxford University Press. (I kompendium)

Fagerheim, P. (2012). Musikalske praksiser i sosiale mellomrom: Refleksjoner omkring relasjonelle aspekter i kunst, estetikk og populærmusikk. Norsk tidsskrift for musikkforskning, 1. Henta frå http://journal.uia.no/index.php/NTM/article/view/61/44

Fautley, M. (2004). O Fortuna: Creativity in english music education considered from a postmodernist perspective. Music Education Research, 6(3), 343-347. doi: 10.1080/1461380042000342011

Folkestad, G. (2006). Formal and informal learning situations or practices vs formal and informal ways of learning. British Journal of Music Education, 23(2), 135-145. DOI: 10.1017/S0265051706006887

Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music education-a personal matter? Examining the current discourses of music education in Sweden. British Journal of Music Education, 27(1), 21-33. DOI: 10.1017/S0265051709990179f

Green, L. (2002). How popular musicians learn: A way Ahead for Music education. England: Ashgate Publishing Limited.

Hickey, M. (2015). Learning from the experts: A study of free-improvisation pedagogues in university settings. Journal of Research in Music Education, 62(4), 425-445. Henta frå http://sites.northwestern.edu/cseme/files/2015/04/Journal-of-Research-in-Music-Education-2015-Hickey-425-45-1h4ehrv.pdf

Holdhus, K. (2015). Skolekonserter-relasjonelle kunstdidaktiske praksiser?. Studia Musicologica Norvegica, 39(01), 87-105. (I kompendium)

Kruse, B. (2011). Den tenkende kunstner: Komposisjon og dramaturgi som prosess og metode. Oslo: Unipub.

Lerdahl, E. (2008). Slagkraft: Håndbok i idéutvikling. Gyldendal akademisk.

Odendaal, A., Kankkunen, O. T., Nikkanen, H. M., & Väkevä, L. (2014). "What's with the K? Exploring the implications of Christopher Small's 'musicking' for general music education". Music Education Research, 16(2). (I kompendium)

Rykkja, A. L., & Homme, A. (2013) Heftig og begeistret: den kulturelle skolesekkens heiagjeng. I J. K. Breivik, & C. og Christophersen, Den kulturelle skolesekken (s. 85-105). Oslo: Norsk kulturråd. Henta frå
http://www.kulturradet.no/vis-publikasjon/-/publikasjon-den-kulturelle-skolesekken

Swanwick, K. (2012). Teaching music musically. Oxon & New York: Routledge.

Sawyer, R. K. (2003). Group creativity: Music, theater, collaboration. Mahwah, N. J.: L. Erlbaum Associates.
Pensums: s. 1-27. (I kompendium)

Sætre, J. H. (2017) Music teacher education: A matter of preservation or innovation?. I R. Girdzijauskiene, & M. Stakelum (Red.), Creativity and innovation: European perspectives on Music education 7 (s. 215-228). Helbling Verlag.

Tønsberg, G. H., & Hauge, T. S. (2008). Musikalsk improvisasjon, samspill, kommunikasjon og språk. Perspektiver på musikk og helse: 30 år med norsk musikkterapi. Oslo: Norges Musikkhøgskole.
https://brage.bibsys.no/xmlui/bitstream/handle/11250/172189/Pages%20from%20BOKA_020708-5_T%F8nsberg%20og%20Hauge.pdf?sequence=1

Valberg, T. (2012). Bidrag til fagterminologi for en relasjonell musikkestetikk. Nordisk musikkpedagogisk forskning. Årbok 15 2014, 293-314. Henta frå http://hdl.handle.net/11250/172373

Wiggins, J., & Espeland, M. (2012). Creating in music learning contexts. I G. E. McPherson, & G. F. Welch (Red.), The Oxford handbook of music education, vol. I (s. 341-357). Oxford: Oxford University Press. (I kompendium)

Woolf, F. (1999). Partnerships for learning: a guide to evaluating arts education projects. London: Arts Council of England. Henta frå http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20160204123842/http://www.artscouncil.org.uk/advice-and-guidance/browse-advice-and-guidance/partnerships-for-learning-a-guide-to-evaluating-arts-education-projects

Sida ble sist oppdatert: 21.11.2017